hur ska jag få henne att inse?!

i måndags hade jag ett mindre lyckat telefonsamtal med en kompis. när hon berättade för att hon går och funderar på att köpa sig en ny bil, fick jag nog. inte kanske för att det är min ensak att bestämma/lägga sig i vad hon ska göra med sina pengar. utan för att hon oftast klagar om hur pank hon är. att hon inte har råd att köpa mat osv. ska hon då gå och köpa sig en bil hon inte har råd med?! jag tycker inte det låter riktigt klokt. vilket jag sa till henne. hon blev då lite småsur (säkert inte så lite heller...) och undrade varför jag inte kunde bli glad för hennes skull. varför i allsindar skulle jag bli det, när jag får höra henne tjata om hur pank hon är??! jag sa till henne att om hon nu köper bilen, så vill jag aldrig mer höra henne säga att hon är pank. då fick jag till svar att jag kommer få göra det ändå.
det som gjorde mig kanske mest arg var när hon tog upp min rygg i det hela. hon sa att om jag inte vill höra att hon är pank, så vill inte hon höra mig klaga (jag upplever inte själv att jag gör det. jag kanske gör det?!) om hur ont jag har i ryggen. när jag kan gå till en sjukgymnast. vilket jag gör! på sitt sätt är det ganska komiskt, då hon klagar oftare än vad jag gör. att hon vill ha steffie massage hit o dit.
men det va inte det jag skulle säga. utan, hur kan hon ens jämföra hennes "problem" med min rygg? hon har ett val. hon behöver inte köpa en ny bil. igen. jag var tvungen att operera mig. jag hade inget annat val. såvida jag hade velat plåga mig själv till döds.