only getting worse

sitter hemma hos mamma o väntar på att pappa ska komma. vi ska prata. försöka iaf. jag orkar inte ha det såhär längre. det funkar liksom inte! pratade med mamma tidigare idag. jag bryr mig inte längre om vad hon säger. om hennes önskan o allt vad det nu är. känns som om jag försöker o försöker men att det bara blir värre.
i torsdags när jag skulle parkera bilen hos mamma kom en gubbe med en van o sa att jag va tvungen att flytta på mig för att han skulle vända. "jag får stå här efter 5!" sa jag medan jag gick tillbaks till bilen igen. då bröt jag ihop. tårarna bara rann. visste inte vad jag skulle göra eller vart jag skulle ta vägen men jag körde iaf hem till pappa. tvättade bort sminket o gick o la mig.